Hej lilla sandkorn.

Nu ska jag berätta för dig vad själva syftet är med denna lilla webbok. Håll i dig.

Den värld du lever i är inte alls så underbar som du tycker, tänker eller tror. Inte heller är den så vidrig, hemsk och orättvis heller. Att förvirring uppstår vid detta påstående är normalt. Tro inte är du är knäpp, eller dum. För det är du redan, och du är inte ensam. Anledningen till varför detta påstående är sant är för att du lever på att du tror det är falskt. Vilket inte alls är fallet. Det är sant att livet du lever inte är det liv du lever. Det flaxar egentligen omkring någonstans i universum och småfnittrar åt din lättlurighet. Gör jag dig bara mer förvirrad?

Du lever i ett samhälle. Du följer en ström. Vad andra tycker, tycker du. Du följer lagar, du rättar dig efter regler. Om du tycker att du går åt motsatt riktning, inte rättar dig och inte följer, följer du strömmen som inte följer strömmen. Alltså kommer du för alltid att följa en ström. Denna ström, min kära lärling, gör dig blind, eftersom du ser. För mycket. Den gör dig döv, eftersom du lyssnar på allt. Du inte bara hör, nej, du lyssnar, och det är två olika saker. Strömmen gör dig stum eftersom du argumenterar hela tiden. Den gör dig num eftersom du ständigt känner.
Det är inte förens du slutar upp att lyssna, se, känna och prata som du kommer att kunna lyssna, se, känna och prata.

Att sluta upp med det är inte så lätt som man tror. Inte heller så svårt. För att sluta ska man inte bara sluta, sätta i öronproppar och tänka i sitt eget huvud. Egentligen handlar det om tvärtom. Du måste bomba. Det är inte förens du har hört för mycket att hjärnan exploderar, som du egentligen börjar tänka på riktigt vad du faktiskt tycker. Är det inte när du har för mycket av något som du faktiskt stannar upp, undrar varför du köpte allt, rensar, slänger, och står kvar med det allra bästa?

Att rensa är att samla. Att samla är att rensa. Förhoppningsvis kan jag hjälpa dig att börja din rensning.

Det roliga med att rensa, och att fundera, är att ingen kommer peta dig i bröstet, kalla dig okunnig och säga "FEL" när den personen personligen tycker du har fel. Samtidigt ska man alltid vara beredd på det, för alla är olika, ändå lika, och någon kommer för alltid att peta dig i bröstet. Inte samma människa om allt, men elltid någon om något.
Alltså så finns det ingenting som säger att 1 +1 inte är lika med tre. Det är fullt möjligt. Varför inte? Jag kanske klyver mitt ena äpple i hälften. Vad vet du?

Sluta aldrig att tänka. Men stäng av sinnena ibland. Överrös dig själv.
Dränk dig.